Jag tror..

Igår när jag och Ita var ute och sprang enligt schemat som vi har fått från handbollen kände jag mig illamående när vi stannade. Mina vader gjorde ont utan någon anledning. När vi hoppade studsmatta efteråt fick jag jätteont i fötterna och blev lite snurrig, så jag fick sitta på sidan ett tag. När sen pappa kom och hämtade mig med bilen, satte jag mig i baksätet och slumrade till. Ita ringde därefter och ville följa på Annis. När jag kom dit med pappa, lämnade han av mig och gav mig pengar. Under hela vistelsen på Annis frös jag jättemycket och var jättetörstig. Utanför Annis började jag frysa ännu mer och skyndade mig hem. Ita cyklade och jag sprang efter. Det kändes konstigt när jag sprang, som om jag skulle falla ihop. Hemma hoppade jag snabbt in i duschen och tog en varm och lagom lång dusch.  Nu frös jag inge mer, utan var varm som en spis. Jag och Ita gick och la oss i min säng för att prata och äta ostbågar. Jag frågade Ita om vi ville sova ett tag, och hon sa ja. Fast så blev inte fallet, vi pratade bara, sen var datan våran. Nu på morgonen vaknade jag hur varm som helst, och svettig, överallt. Jag trodde absolut att klockan var kring minst 10 eftersom att solen lyste så klart och jag trodde att pappa var på jobbet. Men när jag steg upp, låg pappa i sin säng och allt var släkt. Klockan var alltså innan 7. Den var närmare bestämt 05.40. Jag gick på toa. När det jobbigaste man kan tänka sig, är att dra ner sina brallor och sätta sig och pissa, är någonting fel. När det samtidigt gör ont bara av att sitta ner på en toastol, är någonting sannerligen fel. När värktabletten går ner utan problem, bara en klunk, är det också ett tecken på att någonting är fel. När du sedan svettas floder men fryser om fötter och händer, är nog också någonting fel..



.. Jag tror jag har feber


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0