Sitter här i källaren...

Sitter här i våran källare vi bor i och skriver lite. Tittar runt på bloggar som vanligt och är inne på bilddagboken och snokar. Har inte gjort någonting speciellt idag och sovit länge och skönt. Eller jo, jag har visst gjort någonting speciellt, men det kommer vi till sen.

Vaknade ganska sent, okänd tid, och gick direkt i duschen och tog mig en lång, varm, skön och underbar dusch. Efter duschen var det dags att sova lite igen, eftersom att man blir trött av långa varma duschar.

Senare blev det att träffa min mosters 'man' som jag träffade senast förra sommarn. HAN mina kära vänner är nog den gladaste människan jag vet. Direkt han kommer in i ett rum, blir man så glad av att bara se honom, för han verkligen strålar positiv energi ifrån sig!! Och min härliga kusin fick jag också träffa. - som jag också sist träffade förra sommarn. Sen såklart träffade jag min moster, men det gjorde jag igår redan :)

Nu till det speciella. Jag höll i två underbart söta råttor. Ronja, en stor,mörk tjockis och Tjoffsan (nu hette hon inte direkt Tjoffsan, men nästan) som är en liten (jämfört med Ronja), ljus råtta. Och ack så söta de är! Fina som attan så att jag nästan själv får lust att köpa. Fast jag har ju min kanin, hon är ju nästan lika små som dem. Men, jag saknar min Bea, hon är så himla mysig.

Dessutom, kan ni tänka er? Min mamma som är dödsrädd för råttor höll tillochmed i Tjoffsan. När Anna, min kusin, satt med råttorna på axlarna i vardagsrummet och mamma kom in, blev hon så rädd att hon bara blundade och backade ut ur vardagsrummet. Ett tag senare satt hon inne i Annas rum och tittade på råttorna. Anna tog efter ett tag ut dem ut buren och lät dem springa på golvet. Mamma satt då uppe med benen nära sig i en fåtölj och tittade lite sådär halvförskräckt. Sen fortsatte det med att hon satte sig på golvet och hade båda råttorna på knäna. Till slut såg vi bara henne hålla i Tjoffsan med händerna och såg stolt ut. Min råttlivrädda mamma är nu inte så livrädd för råttor något mer, och jag är nästan också lite stolt över henne :)

Nu ska här sovas. Hadé :)

Kommentarer
Postat av: Kadri

Hur vågade hon hålla i en rotta ? Jag skulle ha sprungit så snabt jag kunnat.

2009-07-10 @ 08:08:02
URL: http://livetivillavillekulla.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0